Välkokta nappar

Har samlat nappar hela dagen, en hel kastrull blev det. Satte på plattan och sedan kom som vanligt annat emellan. Hamnade i badrummet med badande barn. Pappan i familjen sa hej då för att åka och träna och sedan gå på bio.

Napparna i kastrullen var mer än glömda....

När vi kom ut luktade det otroligt illa. Rusade in i köket och konstaterade de bortglömdas öde.

Ägaren till napparna har varit helt utom sig, skrikit och gråtit och velat ut till kastrullen som jag ställde på balkongen. Jag och Adam har farit runt och letat efter en liten bortglömd napp men ingen någonstans. Letade i väskor, i fickor, under sängar och bland leksaker. Till slut bestämmer jag att vi får åka till Ica Maxi och handla nya.

Adam säger då:
- Jag måste ha min plånbok om vi ska åka och handla.
Jag tänker att han vill handla godis, men han är godare än så.
Frågar:
- Vad behöver du pengar till?
- Jag ska köpa nya nappar till Joel.

Sötnosen!

Vi bestämmer att vi ska äta först sedan åka. Men då, efter ett tag, kommer jag på att det kanske finns en i Joels hjälm som ligger i cykelkärran i barnvagnsförrådet.

Under hela tiden gråter och skriker Joel.

Sätter på Adam kläder, de var ju nybadade, och ner med hissen. Joel har bara blöja och han skriker och gråter, förmodligen tror han att sista stunden med nappen redan har passerat.

Men där, i hjälmen, ligger vägen till tystnad, tröst och ro. En ynka liten napp av Joels ca 20 stycken. Resten ligger ihopsmälta i en kastrull på balkongen.

Imorgon åker vi till Ica Maxi!