Inskolningen

Precis som vi trodde har inskolningen för Joel gått hur bra som helst. Han äter bra, sover bra och aktiverar sig. Förra veckan tyckte dock Adam att det räckte. "Nu behöver inte Joel jobba mer på mitt jobb, han kan vara hemma. Han leker med mina kompisar, det vill inte jag". I veckan har han inte nämnt det så nu verkar storebror ha vant sig. Joel tycker dessutom att det är roligare att vara med de äldre, han är ju van vid det. För Adams skull är det bra att de delar på gruppen och låter de äldre barnen gå iväg själva

I tisdags kom ett litet bakslag, en jätteledsen Joel vid lämningen, likadant i onsdags men idag var det lite färre tårar. På något sätt kan jag tycka att det är en sund reaktion av Joel att bli ledsen, att inte vilja skiljas från sin pappa. På måndag ska jag lämna, gruvar mig lite men vet att det går snabbt över så det gäller att fokusera på det.

Vårt största problem nu är nätterna, Joel sover inte alls bra, vaknar för tidigt och är därmed ganska trött redan klockan nio när han blir lämnad. Han har inte snittat mer än 9-10 timmar per natt i veckan och det är ju på tok för lite. Omställningen till dagis påverkar såklart, men ska det fortsätta vet jag inte hur vi ska orka jobba heltid båda två. Och framför allt blir det så jobbigt för Joel själv, från nästa vecka kommer han dessutom att ha längre dagar på dagis och då kommer han såklart att bli ännu tröttare. Bara att hålla tummarna att han sover längre och bättre, gärna redan i natt.

God natt!